KalsongMorsans Videoblogg

Slemproppen hade lossnat från tisdag kväll tills fredagen, då började jag få förvärkar. Vi trodde vi skulle åka in så farmor & farfar kom hit & hämtade Liam & mamma hade vi redan pratat me innan så hon va förberedd men jag kände inte att jag va tvungen att åka in så vi gick & la oss att sova. På natten fick jag 3 värkar & på lördagsförmiddagen hade jag oregelbundna värkar. Men runt14.00 tiden vart de mer regelbundna me 3-6 min mellan.
.
Jag sov så mycke jag kunde under dagen så jag skulle orka me förlossning senare..Gick ner till mamma en stund me Tobbe & Erylven sen drog Erylven iväg, han skulle ut & festa. Gick hem, duschade & badade en stund Åh va skönt de va! Runt20.00 tiden ringde vi till förlossningen & de sa åt oss att komma in, då hade jag 3 min mellan värkarna. Fast jag kände ändå inte att de va dags än att åka in men Tobbe va så orolig & mamma hade sagt innan att de kan sätta igång snabbare om man åker in eftersom man skulle redan "vara där" & klar att föda lr nått haha :D Mamma körde ner oss men vi bad henne vänta ifall de skulle skicka hem oss, men jag va redan öppen 5 cm så vi fick stanna kvar. Klockan va då 21.00.
.
När jag va öppen ca 7-8 cm började de göra riktigt ont så jag bad om TENS, de hade jag haft me Liam & jag visste att de funkade ganska bra. Ville inte ha nån EDA lr nått. Bad sen om en sån där "rullator" man går omkring me & hänger på, tittade på teve mellan värkarna & kutade sen runt i korridorerna me Tobbe när värkarna kom. Runt 01.00 tiden va jag öppen 10 cm & de stack hål på vattnet & ca 26 min senare lr nått kom krystvärkarna. Prövade lustgasen oxå men jag vart så yr i huvet av den, jag ville ju vara klar i huvet när vårt barn skulle komma! Jag fick inte krysta för livmodertappen följde me (den gjorde de me Liam oxå) & va trött jag vart! Kastade bort TENSEN för den vart irreterande & arg på barnmorskorna för jag inte fick krysta! Tobbe satt bara på stolen bredvid & visste inte va han skulle göra men jag hade ju gjort de en gång innan så de gjorde inget
.
Fick syrgas för de såg att bebisen inte mådde bra när krystvärkarna kom, jag trodde först att de va lustgas de försökte lura i mejj men andades i den ändå. Bad dom dra ut vårt barn me sugklocka för han fassnade, men så kom en krystvärk & jag tryckte så va han nästan ute! Kändes som de skulle slita upp mitt hål när han skulle ut! När de fått ut hans huve slet & drog dom i han men sen *sploff* & upp på magen, blod över hela mejj! "Nu har väl Tobbe svimmat" Tänkte jag, så kolla jag på han & nää, han va vaken! Han som e så himla blodkänslig! De tog ca 1 timma att trycka ut han, de gick lite segt, han kom ut me armen samtidigt. Barnmorskorna höll nästan på att klippa av navelsträngen när jag utbrast "NEEj, Tobbe ska klippa!!" haha :D
.
Marlon kom ut den 4e juni kl. 02.34 vägde 3415 g& va 48 cm lång!
.
Han hade haft navelsträngen runt halsen & va lite tagen & trött efter förlossningen så han fick ligga i kuvös så Tobbe följde me han när de tog in han till avd. 35 & så fick han två kort på honom, men han låg där ityp 4 timmar lr nått, sen kom dom in me han till mejj vid 08.00 inne på BB. De va inga fel på han, han hämtade sejj snabbt
.
Sen på eftermiddan kom hela tjocka säkten typ, mamma, Tobbe, Erylven, Martin, farmor, farfar, faster Elin & gammelfarmor
.
Liam e nog världens bästa, stoltaste storebror! Han gosar, pratar, pillar & grejjar me lillebror hela tiden..Så sööt! När Marlon e lessen hämtar han mejj & säjjer att bebisen vill ha sin mamma lr att han behöver mejj..På mornarna ligger han i sängen me Marlon & tittar på barnkanalen me han
.
Trodde de skulle kännas konstigt me ett nytt barn, men de e helt underbart! Har nog aldrig känt mejj så..nöjd me livet! Så glad..Åh..Jag bara älskar Tobbe mer & mer för varje dag, helt sjukt Har fart & flängt runt som en tok sen Marlon föddes & de känns verkligen, e trött som en röv hela dagarna..Tänkte lägga mejj tidigt ikväll, men internet har vart avstängt ett bra tag nu så jag va ju tvungen att gå in Orkar inte svara på alla grattis, men tack alla.
.
Ahh, va hos BM i torsdags när Marlon va 4 dagar gammal, han vägde 3480 & idag när han e 9 dagar vägde han 3690, haha :D En riktig tjockis! gRR va Jag älskar våra vackra barn <3

.

Skrivet den 13 juni -06

Ja värkarna började ju vid 06.00 tiden på fredag morron 14 februari..Inte fattade jag att de va värkar, man anade väl men vågade inte tro att de va sant efetersom jag gått över tiden 5 dagar..
Låg ju på sjukan sen en å en halv vecka tillbaka för jag hade för höga levervärden å dom ville ju sätta igång förlossningen men de ville inte jag! Bättre att han får komma när han vill tänkte jag.
.
Iaf va jag hemma en stund vid 18.00 tiden å min pappa skjutsade mejj å tog tid när jag fick ont å de va ganska oregelbundet. Var 5e minut, var 15e osv..
Sen när jag va tillbaka på sjukan vid 20.00 tiden tog dom CTG på magen å jag hade tydliga värkar ung var 5e minut så dom ville kolla om jag va öppen..4 cm! Shit!! ”Vi får åka till förlossningsavdelningen” sa barnmorskan..Fan va hände?? Skulle jag föda??
Jag vart jätte nervös å ringde min släkting Anki som skulle va me då.
.
Jag hoppade in i duschen å la mejj på sängen för å vila, sov dåligt på natten så jag va jätte trött redan då. Anki kom efter en stund å jag började få mer å mer ont av värkarna! Anki föreslog att jag skulle ta TENSgrejjsemojjs eller akupunktur. Testade TENSgrejjen å tog en sån där ful gå-grejj å vandrade omkring i korridoren. Fick mer å mer ont för varje värk! Dom tittade igen vid 23.00 tiden å jag va bara öppen 5 cm, fan!
.
Tiden bara flög iväg, jag gick å gick i korridoren å fick mer å mer ont! Tur att jag hade Anki där, hon hjälpe mejj att andas när jag glömde de!
Jag va så trött å värkarna började avta så jag la mejj på sängen å somnade. Dom satte dropp så värkarna skulle fortsätta. Vi gick å gick..
.
Glömde kolla klockan å fan va ont värkarna gjorde! Jag trodde jag skulle dö! Vart skulle jag ta vägen å hur kunde de göra så ont? Jag tog lustgas men vart bara full av den, mådde illa å kastade bort den men dom försökte tvinga mejj! Hade ingen bedövning heller. Jag ville bara dö å sa till dom att dra ut ungen me sugklocka eller tång! ”Nää, de här går så bra så” sa kärringen, men inte fan gjorde de det! En kant från livmodern hade följt me så hon försökte få bort den å shit va ont de gjorde! De gick inte å jag hade öppnats 10cm å krystvärkarna kom! ”Håll emot” Nää, de gick ju inte!
.
De va ljust ute, tittade inte på klockan men sist jag kollade va den vid 09.00 tiden å de kom in 2 till barnmorskor! ”Va händer?? Vad e fel??” tänkte jag å dom sa att nu ska dom dra ut ungen me sugklocka, jag fick bedövning å dom drog ut honom..
.
Sen låg han där, på min mage..Klockan var 11.29 lördagen den 15e februari å mitt barn var äntligen fött! Jag såg direkt på hans ansikte att de va en pojke! Gud, de va de bästa som hänt mejj! Jag grät å kunde inte sluta titta på den finaste ungen jag sett! Då visste jag att de va de värt..All smärta..
.
Anki klippte navelsträngen å sen fick dom sy..4 stygn tror jag hon sa? Snygg jag va då! Låg där me bena isär å där satt hon å sydde! haha..Men jag älskar Liam så mycke, han e världens snällaste lilla pojke..Jag har aldrig ångrat att jag behöll honom, inte ens när han väcker mejj på nätterna eller när han spyr. *älska*

.

Skrivet den 2 mars -03.

Jag vaknade på lördagsmorronen den 8 mars kl 7.00 av att Tobbes telefon låg & skrek i hallen & Marlon hade vaknat så han skrek oxå, gick upp, var sur, gruffade, stängde av telefonen & bar upp Marlon. La han i vår säng & gick på toa. Skulle torka mejj & kände att det var helt kladdigt, tittade pappret. Massa slem! Vart helt överlycklig, men orkade inte vara så glad för jag var fortfarande trött så jag skulle lägga mejj att fortsätta sova lite. Fick nån värk & gick upp, kunde inte sova..
.
Vi gick upp & skulle fixa frukost, kramar om Tobbe & han frågar om jag har några känningar..Eftersom jag inte var säker sa jag bara nej. När vi var nästan klara med frukosten sa jag att jag tror vi får bebis idag lr imorn & han frågar om det är på gång, ja det tror jag för jag har haft några värkar.
.
Tobbe ringer sina föräldrar & vi kör ut Liam & Marlon runt halv 12, Tobbe ringer förlossningen därborta & vi pratar med dom om att värkarna börjat, men att vi väntar tills dom blir regelbundna innan vi åker in. Nu hade jag värkar med antingen 6 lr 10 minuter mellan. Ber Tobbe köra föriktigt när jag får en värk för gaaaah vad ont det gör när han bromsar in lr gasar på mitt i!
.
Säjjer hejdå till barnen sen åker vi & köper pizza för vi var vrålhungriga, åker hem & äter & tittar på film & bara vilar. Väntar..Värkarna blir starkare men håller inte i sejj så länge, 6 minuter mellan nu.
Tobbe åker & hämtar Emelie & Erylven men säjjer inget, vi berättade för dom när dom kom hit att det är på gång & båda tappar hakan & blir helt galna! :D Sen drog Erylven, minns inte vilken tid men Tobbe åkte iväg till sina föräldrar igen runt 16-tiden & lämnade bilbarnstolen för dom skulle tvätta tyget.
.
Emelie sitter vid datan i vardagsrummet medans jag ligger i sängen & försöker sova, var jätte trött & somnade mellan värkarna & orkade knappt hålla koll på när dom kom, vissa var nästan outhärdliga men jag försökte bara koncentrera mejj på att andas & vänta ut den, dom varade fortfarande inte så långt tid. Skällde på Emelie när hon pratade i telefon & skrattade, jag ville sova & vara ifred.
.
Sen kom Tobbe hem efter en stund, då vart jag piggare, gick upp lite i lägenheten, kollade på tv, kissade & sånt. Ringde igen till förlossningen runt 18-tiden, sa att värkarna kom med 2-3 minuters mellanrum men att jag känner att jag inte behöver nått men vi kommer nog in snart.
Låg i sängen när jag fick en värk som kändes som jag knappt klarade av, den hade jag väntat på. Kändes som jag var bajsnödig så jag försökte bajsa men det kom inget så sa jag till Tobbe att nu åker vi.
.
Han hämtade bilen & jag vankade runt i lägenheten & kollade så jag hade med allt, gick ner & sen åkte vi, kom in 19.20 så fick jag tvätta urfen, byta kläder & lägga mejj på sängen så skulle hon känna hur mycket jag var öppen. 5-7cm gissade jag på.."Du är öppen 10cm" säjjer hon, jag fattade ingenting! Inte konstigt att jag kände mejj bajsnödig då sa jag! Sen skulle vi spräcka vattnet men Tobbe skulle ner & flytta på bilen först så vi väntade på han & sen när han kom tillbaka så sprack hon vattnet & efter vad som kändes en evighet kom krystvärkarna.
.
Ville egentligen halvsitta men jag låg på sidan, det kändes bäst. Vet inte hur lång tid det tog att trycka ut bebisen, men fort gick det jämfört med Liam & Marlon. Han fassnade med axlarna & jag kände hur dom slet & drog i han, tog i allt vad jag hade & satan vad ont det gjorde, kändes som jag sprack upp hela urfen & det sveeeed!! Mitt i allt krystande & flåsande vrålar jag "JAG ÄR TÖÖRSTIG!!" haha vart ju fan skit törstig av att flåsa & andas!
.
Sen kl. 20.05 den 8 mars kom han äntligen ut! Såg han inte just då men jag kände nått tjockt & kletigt mot min fot när dom höll på att skaka, gnugga & grejja med han & efter en liten stund hörde vi hans första skrik! Sen la dom upp han på mitt bröst & jag visste att jag inte behövde kolla vad han hade för kön, jag såg på hans ansikte att det var en pojke. Han såg precis ut som Liam när han var nyfödd, sen tittade jag iaf. Åhh, jag visste det! <3
.
Han ska heta Leon. Vår 3e underbaring, älskade baby! Så mycket vi längtat efter dejj!
.
Liam pillar & ska hålla hela tiden, han är såå stolt! Marlon är bara nyfiken & pillar lite granna, men försiktig är han.
.
Måste skryta med att både Tobbe & barnmorskan kallade mejj stålkvinna för jag var helt kolugn hela tiden. Tobbe hade knappt märkt på mejj under hela dagen att jag hade ont, barnmorskan sa att det var den mest lugna förlossningen hon vart med om på länge & att hon var glad att få vara med. Att jag verkade så trygg i mejj själv & inte var rädd. Sprack inget heller så jag behövdes inte sys nått som tur var.
.
Vi åkte hem dagen efter runt 10.30 tiden. Allt såg bra ut & jag mådde bra. Men när vi var på väg ut till bilen fick jag magknip, jag började svettas, fick yrsel & mådde illa så jag var tvungen att sätta mejj, andas & ta det lugnt. Har fått magknip några gånger till efter det men fy vad ont det gör.
.
Leon är en tjock, sovande & nöjd bebis, helt underbar! Snäll & lugn, precis som sina bröder. Nu har vi 3 fina, underbara pojkar som ser nästan likadana ut ;)